Om att finnas för andra men ingen finns för mig. Jag har sen så länge jag kan minnas funnits för andra, mått bra av att få hjälpa, stötta och komma med kloka råd. Jag kände mig som en bra människa när jag fick hjälpa, jag behövde det för att må bra. Jag hade lärt mig som barn att jag finns för andra vilket hade skapat detta behov av att hjälpa men jag fick inte lära mig att jag behövde finnas för mig själv också ……..
Det har funnits många tillfällen genom åren när jag hade behövt någon men det fanns ingen som jag ville vända mig till. Det var som att ingen riktigt ”räckte till” eller ”dög”.
Min känsla var att det fanns ingen för mig ……
Sanningen är att det har alltid funnits någon som kan och vill hjälpa mig men eftersom jag inte fanns för mig själv så kunde heller ingen annan finnas för mig. Jag var tvungen att börja fylla ut det tomrummet själv för att komma till insikt med detta.
När jag nu finns för mig dvs tar hand om mina behov, sätter gränser och tar hand om mitt inre barn så har den känslan försvunnit!
💗 Idag finns det balans, jag ger och jag tar. 💗
Varmt välkommen att kontakta mig om du vill boka ett fritt telefonsamtal, jag jobbar via telefon så det spelar ingen roll var du bor.
